ur en mammas perspektiv
ucsh vill nästan inte ens tänka tanken, men vad ska man göra? binda fast dom och inte släppa ut dom mer?
Nä så grym kan man ju inte vara, menar lite mänsklig är man ju trots allt :)
Alla går vi igenom samma sak och någon gång måste man helt enkelt släppa taget om det som har och för all framtid kommer att betyda mer än själva sitt eget liv.
Nä så grym kan man ju inte vara, menar lite mänsklig är man ju trots allt :)
Alla går vi igenom samma sak och någon gång måste man helt enkelt släppa taget om det som har och för all framtid kommer att betyda mer än själva sitt eget liv.
ENS BARN, NÄR DOM SKA FLYTTA HEMMIFRÅN!
Har nyss fått reda på att Lisette snart kommer att flytta, kanske redan nästa månad eller rent av i slutet på denna, visst har jag vetat om att hon och Christoffer håller på att söka lägenhet, men det har ju varit så svårt att få tag på något, så man har lixom inte tagit det riktigt på allvar utan mer tänkt som så *att ojj detta kommer nog ta tid*
Men nu har verkligheten hunnit ifatt, kanske ska dom ta en lägenhet i andra hand, ett kontrakt på 2 år,,därefter ska dom kunna köpa ut lägenheten.
Iofs lägenheten är kanonfin och den ligger i Bunkeflostrand, men ändå!!!
Den ena efter den andra flyttar ut, det var ju inte så längesen Jeppe flyttade och då var oxå saknaden den första tiden outhärdlig, men som sagt man vande sig vid att han inte var här hemma längre och idag tänker man inte ens på det.
Jag vet ju om att Lisette verkligen vill flytta, mycket pga hennes lillasyster..hon har haft tårarna långt uppe i ögonen ibland på grund av att Denise har tagit en massa av hennes saker som Lisette sen inte kan hitta, det kan vara allt ifrån smink, kläder, plattång, hörlurar, filmer....ja YOU NAME IT!
Många många gånger har jag verkligen tyckt synd om Lisette, menar hon går och jobbar och handlar för sina egna pengar oxå rätt vad det är så får hennes lillasyster tag på något och hon sen inte hittar sina saker.
Visst har jag oxå lånat utav henne, men jag frågar åtminstone först om det är ok.
Jag kan i alla fall trösta mig med att Christoffer är en bra kille för henne, MYCKET BRA KILLE :)) så där är jag inte ett dugg orolig, inte orolig att dom inte ska klara av det ( för det vet jag att dom gör ) Jag tänker mest på saknaden!
Det kommer bli tufft första tiden, men sen blir det nog som med Jeppe..man vänjer sig att man nu bara har ETT barn hemma.
ska i alla fall hålla tummarna för att dom nu får lägenheten...( egoistisk har aldrig varit min starka sida ) *L*
Har nyss fått reda på att Lisette snart kommer att flytta, kanske redan nästa månad eller rent av i slutet på denna, visst har jag vetat om att hon och Christoffer håller på att söka lägenhet, men det har ju varit så svårt att få tag på något, så man har lixom inte tagit det riktigt på allvar utan mer tänkt som så *att ojj detta kommer nog ta tid*
Men nu har verkligheten hunnit ifatt, kanske ska dom ta en lägenhet i andra hand, ett kontrakt på 2 år,,därefter ska dom kunna köpa ut lägenheten.
Iofs lägenheten är kanonfin och den ligger i Bunkeflostrand, men ändå!!!
Den ena efter den andra flyttar ut, det var ju inte så längesen Jeppe flyttade och då var oxå saknaden den första tiden outhärdlig, men som sagt man vande sig vid att han inte var här hemma längre och idag tänker man inte ens på det.
Jag vet ju om att Lisette verkligen vill flytta, mycket pga hennes lillasyster..hon har haft tårarna långt uppe i ögonen ibland på grund av att Denise har tagit en massa av hennes saker som Lisette sen inte kan hitta, det kan vara allt ifrån smink, kläder, plattång, hörlurar, filmer....ja YOU NAME IT!
Många många gånger har jag verkligen tyckt synd om Lisette, menar hon går och jobbar och handlar för sina egna pengar oxå rätt vad det är så får hennes lillasyster tag på något och hon sen inte hittar sina saker.
Visst har jag oxå lånat utav henne, men jag frågar åtminstone först om det är ok.
Jag kan i alla fall trösta mig med att Christoffer är en bra kille för henne, MYCKET BRA KILLE :)) så där är jag inte ett dugg orolig, inte orolig att dom inte ska klara av det ( för det vet jag att dom gör ) Jag tänker mest på saknaden!
Det kommer bli tufft första tiden, men sen blir det nog som med Jeppe..man vänjer sig att man nu bara har ETT barn hemma.
ska i alla fall hålla tummarna för att dom nu får lägenheten...( egoistisk har aldrig varit min starka sida ) *L*
Kommentarer
Postat av: Angel
Ojoj jag vill inte ens veta hur mamma kände nbär jag flytta 8 mil bort hon är än i dag lika orolig 7 år senare s,Tack för din kommentar jättegulligt sandalerna kommer från skopunkten =)
Trackback
